Innan föredraget berättade Per-Åke lite om sig själv han har
varit med i Södertälje Östra Rotaryklubb sedan 2004. Han är utbildad vid
Karolinska Institutet till tandläkare 1973. Han blev sedan specialisttandläkare
1981 och 1989 utnämndes han till docent och universitetslektor.
Titeln på Per-Åkes föredrag var: Osseointegrerade orala
implantat i historiskt perspektiv.
Termen ”osseointegration” innebär att implantatet är
fastvuxet i benet, vilket skiljer metoden från alla tidigare förekommande
metoder.
Förändringar i munhälsan under en 30-årsperiod.
Ex 18 – 16 % Av 60-åringar var tandlösa i en eller två käkar
år 1973 och år 2002 var 1 – 2 % i denna åldersgrupp i en eller två käkar. En
anmärkningsvärd utveckling beroende på förbättrad vård av de två munsjukdomarna
karies och paradentit (tandlossningssjukdom). Tandlöshet förekom i alla
samhällsgrupper. Tidiga metoder för tandimplantat hade dåligt resultat.
Forskaren Per-Ingvar Brånemark (1929 – 2014) i Göteborg
disputerade 1959 på avhandlingen” Vital microscopy of bone marrow in rabbit”.
Avhandlingen gav upphov till idén om att ersätta förlorade tänder med implantat
bestående av metallen titan, som är mycket vävnadsvänligt.
Först blev det forskning på hundar 1960–1965 och sedan
klinisk forskning på tandlösa människor 1965 – 1975. Mycket goda resultat ledde
till godkännande av Socialstyrelsen 1979 under förutsättningen att behandlingen
utfördes specialisttandläkare. Från 1980 behandling på specialistkliniker i
Sverige 1986. De första privata specialistklinikerna i Sverige 1986.
Internationellt genombrott på en konferens i Toronto 1982. Kring år 2000
påbörjade kursverksamheten för allmäntandläkarna.
I dag utförs tandimplantatbehandlingar enligt
osseointegreringsmetoden allmänt och har förändrat tandläkares arbete över hela
världen.
Vi som lyssnade förstod att Per-Åke var försynt och
berättade inte mycket om hans egen del i utvecklingen av denna revolutionerande
metod. Han avtackades med en applåd.
