Grekland, skuldberget och Euron

tisdag 20 oktober 2015

Lennart Axhamn

Måndagen den 19/10 2015 hade vi Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms Universitet som vår talare.





Mats Persson beskrev hur skuldkrisen i Grekland utvecklats och hur räntan på Grekiska statsobligationer redan 2007-2008 legat högre än tyska statsobligationer vilket tyder på att marknaden såg en högre risk i Grekiska papper.
När så det uppdagades runt 2010 att Grekiska regeringen fifflat med räkenskaperna så steg obligationsräntorna på Grekiska papper till skyhöga 30-40 %.
Den räddningsaktion som under 2015 satts in har kostat Eurozonens invånare och medlemsstater i IMF stora belopp. Aktionen har räddat ett antal Tyska och Franska banker från konkurs. Speciellt har aktieägarna till dessa banker klarat sig utan förluster.
Om man valt samma väg som Sverige valde i början på 90-talet vid vår bankkris så skulle det ha blivit betydligt billigare för Eurozonens invånare och IMF.
Då hade banker med dåliga lån fått göra nyemission till respektive statsmakter/centralbanker och aktieägarna i bankerna hade sett sitt innehav spädas ut till någon promille av sitt ursprungliga värde. Om Grekland valt att lämna Eurozonen för en egen valuta och en ensidig nedskrivning av sin statsskuld genom en statsbankrutt så hade de inte längre haft möjlighet att låna på den internationella marknaden under 10-20 år. De hade då varit tvungna att av egen kraft få balans mellan skatteintäkter och utgifter.