Kerstin Lundgren,
andre vice talman, besökte oss för att tala om USA valet nyligen. Hon har varit
utskickad av regeringen för att bevaka valet och var just hemkommen från 8
dagar i USA.
Kerstin sa att valet ju bevakats hårt i media så
föredraget kom att handla mer om funderingar och intryck och lite framtida
konsekvenser av utgången. Speciellt var det utrikes- och säkerhetspolitiken
som var hennes fokus och då förstås Ukraina som är den enskilt största
säkerhetspolitiska frågan.
Kerstin gjorde en jämförelse mellan Trumps
valrörelser 2016 och nu 2024.
·
2016 var hon på Trumps stormöte i Virginia och
upplevde Trump som energifylld och kraftfull. Mötet pågick sent på natten,
Trump talade runt 01.30 och ungefär 1 timme. Publiken var entusiastisk och
talet som Trump då höll var ganska strukturerat och koncist.
·
2024 var Kerstin i Lancaster, Pennsylvania,
stormötet var på morgonen och nu var det en helt annan stämning. Trump kändes
energilös, talade längre, runt 1,45 timme, ganska ostrukturerat, pratade runt i
olika frågor, knöt ihop några trådar. Publiken hade förstås skyltar men just
inget viftande och mer lågmäld atmosfär.
Jämförelsen är svår att göra menade Kerstin. Kanske
hade tidpunkten stor betydelse men hon spekulerade också i att det skiljer 8 år
mellan mötena och Trumps ålder kanske kan vara en faktor.
Kerstin närvarade också på Harris möten. Harris höll
tal 23.30, antalet närvarande ungefär 30 000 och stämningen var intensiv och
energisk, ett pep talk av helt annan karaktär än hos Trump. Demokraterna själva
hävdade att det genomgående varit en sådan skillnad mellan kandidaterna. Kerstin
menade dock att Harris de sista dagarna övergick från sin egen agenda till att
kritisera Trump som person vilket antagligen var en felaktig strategi.
Som alla vet, vann Trump så han nådde ut bättre till
sina väljare. Han vann också ”the popular votes, senaten blir nu
republikansk och med mycket stor sannolikhet även representanthuset. Här får
man dock ganska bråttom för om ungefär ett år börjar mellanårsvalen då ganska
många personer i både senat och representanthus ska väljas eller väljas om. Den
balans som tidigare rått mellan politiska krafter i USA och som nu verka bli
sämre då republikanerna får majoritet i båda kamrarna kan komma att ändras
redan i mellanårsvalen, det har hänt förut.
Frågorna som avgjorde valet var ekonomin för vanliga
amerikaner och invandringen. För oss i en omvärld kan det vara intressant att
veta att ungefär 2% amerikanerna tycker klimatet är viktigt, ”drill baby drill”
och utrikespolitik ligger inte långt därifrån.
Det som hänt är att inflationen ätit upp ekonomiskt utrymme
för många amerikaner. Biden regimen har lyckats stabilisera det nu men
konsekvenserna kommer Trump att skörda. Vidare ondgör sig Trump över
bytesbalansen mella USA och Europa som är till USA nackdel. Argument som att
varför köpa BMW och Mercedes när det finns Cadillac. Resultatet av det torde
bli ett handelskrig med generellt höjda importtullar i USA.
Multilaterala frågor är ute. Nu gäller deals mellan
enskilda länder, dels med Kina deals med EU eller enskilda länder i EU. FN är
en stympad spelare och frågan är om det går att reparera.
Attityden bland amerikaner är i stort att man är
trötta på krig, vill se avslut och det har ju Trump lovat. Vidare är Ukraina
bekymmersamt men det får Europa betala själva.
En amerikansk president kan inte besluta om att dra
sig ur NATO men när han har hela kongressen tillhörande republikanerna
ökar ju möjligheten. Enligt Kerstin är dock ett utträde ur NATO osannolikt.
Slutligen är det kanske så att Trump drömmer om att
göra som Putin och Xi Jinping och upphäva konstitutionen i USA och själv sitta
kvar på tronen. I ett förklarat krigstillstånd, baserat på t.ex utvecklingen i
Taiwan, skulle det kanske kunna hävdas men Kerstin bedömer det som mycket
osannolikt då amerikanerna har en mycket stark uppfattning om sitt land som
republik styrd av folkvalda representanter.
